There's gotta be some part of me inside you

Har nyss läst ut The origins of the 1st and 2nd world wars.. Inte för den var så lång, inte heller speciellet komplicerad men det var så otroligt mycket namn och årtal och orsaker att allt bara snurrar. Men jag tror jag har ett rätt bra grepp om krigen faktiskt. På föreläsningarna lär man sig ju mycket oxå..

Gick till biblan efter skolan och läste men vart jättehungrig så ja gick hem.. Har sen bara suttit och läst o segat sen dess.. Idag har verkligen känts som en dag ja fått jättemycket gjort på, men ändå en alldeles för lång dag.. Regnet på fönsterrutorna och det faktum att jag inte har några pengar gör ju inte heller saken bättre..

Nåja. Lägger in en bild på Sydney Central station. Blev nostalgisk när ja tänkte på varje dag då ja sprang upp och ner för trapporna på central station, för att byta tåg mot musem eller Strathfield. Det var alltid fullt med folk och man smällte in så skönt. Jag gillar verkligen tunnelbane-och metromiljöer!! Och speciellt i mitt älskade sydney!

Sitter och lyssnar på en låt från "Forgetting Sarah Marshall". Så otroligt kul med engelsmannen.. Haha. Så jävla kul dialekt.. Kollade på den idag. Men såklart slår det aldrig den gången jag såg filmen i Sydney på cheap tuesday med mina underbara vänner Malin och Mel. Vi kom precis till det att den började och jag tror väl att det var malin som sa att hon hört att den skulle va bra. Vi köpte snabbt biljetter, tror dom kosta 9 dollar om ja minns rätt, dvs cirka 50 spänn, och sprang på toa för att sedan springa in i salongen. Man fick sitta vart man ville. Jag har aldrig sett en så stor sal.. Sätena va liksom som i en halvcirkel på lite olika höjder... Jag minns att jag hade världens skönaste känsla i kroppen som så många andra dagar i Sydney. Varje dag kände man liksom ett slags pirr av att gå på gatorna, och det var mäktigt på nåt sätt med skyskraporna som omfamnade alla människor som läste varandras gång och svängar, och varje gång jag gick där var jag lycklig. Så himla lycklig som jag aldrig vart. På ett helt annat sätt än jag annars vart lycklig.. Det var underbara tider, och jag ser tillbaka på dem med tårar, skratt och bara en skön känsla innuti.

Det var mäktigt, det var det, och jag var en del av stan och det gjorde mig på nåt sätt stolt, jag kände mig stor bland alla. Alla minnen jag har ser jag tillbax på med otroligt mycket kärlek.. och allt tok vi gjorde kan ja bara skratta åt.
Alla dagar då vi drack för mycket, alla dagar då vi träffade våra engelska vänner, alla dagar då vi skämtade på cafet, alla dagar då vi badade i poolen, alla dagar då vi tog hissen upp till 7e våningen på oxofrd st, alla dagar vi gick på george, oxford och pitt street...

Alla dagar vi åt på mango/chicken-stället, alla dagar vi gick ut o skulle leta efter billiga och snygga kläder, alla dagar vi bara kände lycka, hopp och att hela världen var öppen för oss, att vi dög till allt. Allt var möjligt. Allt är möjligt.

ja älskar er.

Izzie