Glassfabriken

Det är söndag. Idag var den första dagen jag kände mig hemma i Malmö. Det är mitt hem nu, och jag är lycklig. Jag träffade Benoit (en fransk kille som ja träffat en gång förr vid det första couchsurfingmötet i möllan) och Ligia på Glassfabriken (ett café här i Malmö som är underbart) och vi pluggade.. David kom efter ett tag. Musik spelades i bakgrunden. När vi hade suttit där i en timme så började jag känna en sån otrolig värme i kroppen. Jag insåg vilken tur jag hade som har träffat dessa underbara människor, och det är davids förtjänst. Värmen gjorde att jag nästan fick tårar, det var bara så underbart. Ett sådant ögonblick då man bara vill att tiden ska stå still. Dom är lite som min familj nu. Jag är lycklig för första gången sen ja kom till Malmö. Vi bestämde att Glassfabriken är stället där vi ska mötas, dit man kan gå och förvänta sig att någon mer ska komma, där vi ska sitta på eftermiddagarna. Jag vill aldrig skiljas från dessa människor! I hissen upp frågade david mig om ja hittat nånstans att bo och hur vi skulle göra.. Jag vill inte att vi ska flytta till olika ställen. Nej nej nej. Aja, hursomhelst:

Jag älskar er

Izzie