Idag har vi vart på Junibacken! Det var fett lång kö när vi kom dit, kändes som vi mest stod i kö, och framför oss va en wannabe-stureplan-familj som bestod av en mamma, en pappa (som stod och liksom höll om varann hela tiden) och en liten tjej som kanske var 1 och ett halvt och en liten kille som var typ 8. Otroligt dryga ungar! Tjej-ungen skrek hela tiden och kill-ungen höll på å skrämma en okänd unge. Frida var helt lugn och stod och kollade och utforskade ställen lite lagom blygt, medans dessa ungar levde rövare och föräldrarna bara stod o höll om varann. Gick dessutom före oss och försökte gå före några andra för att hinna till en pippi-föreställning... Vi var otroligt irriterade, Hannah försökte prata i telefon till ljudet av den skrikande tjej-ungen som aldrig ville sluta, och jag stod och försökte ignorera det utan resultat. Frida bara stod och kollade och sög på tummen. Sötis.
Sen åkte vi själva tåget, och Frida var rädd cirka 80 % av tiden. Det var egentligen rätt läbbigt för att vara för barn, och det var mörkt nästan hela turen. I slutet kom vi till Bröderna Lejonhjärta och ända i slutet till Nangijala... Så otroligt sorglig är den filmen. Har liksom aldrig tänkt på den som SÅ sorglig som jag kom på att den var idag eftersom jag såg den sist när jag var rätt liten, typ 10 år. Hannah och jag tänkte iallafall ladda hem den. Sen kolla vi på Pippi-föreställningen bland 70 000 ungar och nu har Frida och jag kommit hem till Lidingö igen. Detta låter kanske lätt, kul och allmänt avslappnande, men jag kan säga att en lördag i stockholms stad kombinerat med barnvagn, en hungrig och trött Frida, och en resa tillbaka till huset som består av både tunnelbana (läs en miljon rulltrappor i lördags-trängsel) och en busstur efter det (kunde ej heller åka med den första bussen eftersom det redan var fullt med vagnar och rullstolar..), så blir man rätt trött. Nu sitter vi här i soffan och bara vilar och Frida kollar på nån engelsk serie på Nickelodeon. Här kommer lite bilder från idag:









Måste bara skriva detta igen: Kommer sakna pappa så mycket. Det ligger ibakhuvudet hela tiden vilket är väldigt ledsamt.. Vet inte riktigt vad jag ska göra, och mitt hjärta känns lite tomt.

Älskar er
Isa