Till er.

Sa sitter jag här igen, i ett kök där det luktar mat, skratt, känslor och värme, med varma människor runt om mig, väntandes pa fler. Vin, musik och ord.
Jag vill skriva det här blogginlägget till er, till er för att ni far mig att:
skratta
känna värme
känna tillit
att hoppas
vara nostalgisk, hur mycket jag vill utan att det pa nagot sätt är konstigt
vara mig själv
känna mig hemma
tappa min planbok och fa veta att det ordnar sig
inte tappa hoppet över glömda nycklar, vantar, halsduk, och diverse smaprylar pa okända ställen
tänka pa Malmö vart jag än är
ta steg jag ibland är osäker över

..och för att ni:
nästan alltid är glada
ledsna ibland och delar med er
förlatande
fulla med energi
nostalgiska (speciellt en person som vet detta när jag skriver det)

Lite roliga saker som hänt innan julen är här:

Jag och Thierry gick pa en promenad och han hade pratat om en överaskning han hade at mig! Paväg mot överaskningen sa stöter vi pa en mas som försöker ta sig igenom ett stängsel, varpa jag säger: I HATE BIRDS!!!! och en diskussion om faglar följer (Jag och Malin har lite daliga experiences av faglar, särskilt fran Australien). Vi nar iallafall överaskningsstället och det visar sig att överaskningen är att mata faglarna.

När jag och Lígia tittar pa varandra och vet exakt vad vi menar utan att säga nagot varpa skratt följer. Detta handlar oftast om andra människor. (Kan tillägga att detta skedde just nu när Thierry för 700:e gangen i sitt liv började prata om Quebec.. en evig klassiker)

När bland annat jag och David var pa Glassfabriken och jag plötslig tappade en binda pa golvet som for ut ur min dator-väska. Jag tänker: nej! och David är snäll och plockar upp det jag tappade i snällhet och i uppplockandet inser vad det är.

När vi var och badade pa Kockum fritid och Benoit skulle dyka fran en lite högre upphöjdnad (han var rätt rädd vilket märktes) och helt plötsligt dyker han, och ger ifran sig världens lejon-ljud!! WUUUUUUUA!!! i dyket.. Vi höll pa att dö.

Och massa mer fina tillfällen. Alla timmar, minuter och sekunder med er är värdefulla pa sitt eget unika sätt. Och det involverar fler, inte bara er fyra. Men detta är bara ett exempel pa dom simpla vardagssakerna som framkallar sa otroligt mycket skratt.

Slutligen sa vill jag säga (skriva) att jag huvudsakligen skriver det här blogginlägget för att ni ger mig sa myket kärlek
och för att jag far ge det tillbaka till er.

Jag älskar er.
Isa