Läser the prophet en dag innan pappa åker till sydney igen, bara för att. Så läste jag världens finaste stycke om glädje och sorg som jag bara måste skriva här:

Sedan sade en kvinna, Tala till oss om Glädje och Sorg.
Och han svarade:
Er glädje är er sorg oförställd.
Och av samma brunn som ert skratt stiger ur har ofta varit fylld av era tårar.
Och hur kan det vara annorlunda?
Ju djupare sorger gräver i er själ, desto mer
glädje förmår ni rymma.

[...]

När ni fylls av glädje, skåda då djupt in i era hjärtan,
och ni skall finna att det är endast det som skänkt er
sorg, som skänker er glädje.
Och när ni fylls av sorg, skåda då på nytt in i era hjärtan,
och ni skall se att ni i sanning gråter över det som
varit er till glädje.

Somliga säger "Glädjen är större än sorgen",
och andra säger "Nej, sorgen är störst".
Men jag säger er att de är oskiljaktiga.
De kommer tillsammans, och när en av dem sitter
ensam med er vid ert bord
minns då att den andra sover i er säng.

Likt vågskålar är ni förenade mellan er sorg och
er glädje.
Endast när ni är tomma är ni stilla och i jämvikt.
När skattmästaren lyfter er för att väga sitt guld och
sitt silver, så skall också er glädje eller er sorg
stiga eller falla.


<3