Min väldigt emotionella dag har övergått till svett, för att sedan mötas av otroligt DRYGA DANSKAR. Alltså, när man är skittrött, har ont i huvet, får rödljus hela vägen till Magasin (skulle köpa lax till sushi) så orkar man inte chargas 37 kroner för en burk ingefära när den egentligen kostar 29.95. Danska. Inga ynka svenska 8 kronor här inte, utan feta danska i en överklassaffär som dessutom gjort samma misstag förr (dock med gurkor den gången). Irritation, in i affären, kolla priset för extra check, gå till kassan och förklara att "den här burken kostar tjugo-nio kronor". Ni kanske undrar varför jag skrev tjugo-nio och inte 29. Jo, utav den enkla anledningen att jag sa just tjugo-nio, och inte ett danskt 29 (ni-o-tyve). Tjejen i kassan kollar konstigt på mig och säger: "UNDSKYLD (kombinerat med obligatoriskt snett ansikte) va e d på dansk?"
Punkt.
Känner hur jag blir röd i ansiktet av enorm frustration. Säger vänligt, "ah, ni-o-tyve" på dålig danska såklart, varav kassörskan uttrycker något som liknar att hon uppfattade det jag just sa, inget vänligt glatt: "ahaaa!!!" med ett litet skratt utan en kort nick varpå hon stryker den lilla (STORA) 37:an och skriver 8 kroner tillbaka på kvitteringen. Det hela slutar inte här, mina vänner. Efter denna procedur av missförstånd ska man dessutom gå till en annan kassa, förklara hela situationen igen, för att sedan få sina 8 kroner, DANSKA. Självklart sker samma missförstånd igen: TJUGO-NIO (ännu tydligare) följt av ett UNDSKYLD?!?!?! och jag sedan säger ni-o-tyve på dålig danska. Som uppfattas, och jag får 8 kroner i min hand, danska. Thanks så jävla mycket Magasin.
Extra thanks till alla danska ungdomar som jobbar som kassörer eller kassörskor och inte ens FÖRSÖKER förstå svenska samtidigt som 50 % av deras kollegor är svenskar, och jag som svensk workar asset av mig för att förstå det danska språket, och dessutom gör det.
Att man hört att svenska i danska öron dessutom ska vara lättare än danska i svenska öron, att jag talar otroligt tydligt på dansk mark och att tjugonio helt enkelt bara inte kan missförtås (NIO = NINE, TJUGO = TWENTY el. TYVE) gör ju inte saken mindre irriterande.
Man skulle kunna säga att jag cyklade hem mer irriterad än någonsin över att vara på dansk mark, mer patriotisk än nånsin.
Sen mötte jag ju Tue och fick ta ut min ilska och började tycka att danskar är rätt okej ändå.
Älskar er (inte danskar just idag.. imorrn)
Isa
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar